Alfred Sisley
Alfred Sisley's Oil Paintings
Alfred Sisley Museum
1839 -- 1899. English Impressionist landscape painter.

About Us
email

90,680 paintings total now
Toll Free: 1-877-240-4507

  
  

Alfred Sisley.org, welcome & enjoy!
Alfred Sisley.org
 

Alfred Sisley
Footbridge at Argenteuil
mk55 1872 Oil on canvas 39x60cm Musee d Orsay,Paris
ID: 27218

Alfred Sisley Footbridge at Argenteuil
Go Back!



Alfred Sisley Footbridge at Argenteuil


Go Back!


 

Alfred Sisley

French 1839-1899 Alfred Sisley Galleries Alfred Sisley (October 30, 1839 ?C January 29, 1899) was an English Impressionist landscape painter who was born and spent most of his life in France. Sisley is recognized as perhaps the most consistent of the Impressionists, never deviating into figure painting or finding that the movement did not fulfill his artistic needs. Sisley was born in Paris to affluent English parents; William Sisley was in the silk business, and his mother Felicia Sell was a cultivated music connoisseur. At the age of 18, Sisley was sent to London to study for a career in business, but he abandoned it after four years and returned to Paris. Beginning in 1862 he studied at the atelier of Swiss artist Marc-Charles-Gabriel Gleyre, where he became acquainted with Fr??d??ric Bazille, Claude Monet, and Pierre-Auguste Renoir. Together they would paint landscapes en plein air (in the open air) in order to realistically capture the transient effects of sunlight. This approach, innovative at the time, resulted in paintings more colorful and more broadly painted than the public was accustomed to seeing. Consequently, Sisley and his friends initially had few opportunities to exhibit or sell their work. Unlike some of his fellow students who suffered financial hardships, Sisley received an allowance from his father??until 1870, after which time he became increasingly poor. Sisley's student works are lost. His earliest known work, Lane near a Small Town is believed to have been painted around 1864. His first landscape paintings are sombre, coloured with dark browns, greens, and pale blues. They were often executed at Marly and Saint-Cloud.  Related Paintings of Alfred Sisley :. | The Watering Place at Marly le Roi | Bridge at Villeneuve la Garenne. | L'Aqueduc de Marly | Dorf am Ufer der Seine | Saint Mammes am Morgen |
Related Artists:
Martin Mijtens d.a.
Martin Mijtens d.ä., Martin Meytens, Martin Mytens, född 1648 i Haag, Holland, död 1736 i Stockholm och begravd i Maria Kyrkan, nederländsk konstnär. Far till Martin Mijtens d.y. och son till porträttmålaren Isaac Mijtens. Mijtens kom till Stockholm före eller under år 1677 och fann där ett så tacksamt fält för sin konst, att han beslöt stanna och 1681 satte han bo. Av hans första verk finns prov i Vibyholms och andra samlingar. De visar, att han hade en fin pensel, behaglig, varm, fastän tunn färg samt livlig och karakteristisk uppfattning av de skildrade. Med sina gråaktiga fonder, de ofta gulbruna draperierna och den enkla, naiva framställningen bildar Mijtens vid denna tid en bestämd motsats till David Klöcker Ehrenstrahl. Men dennes anseende och den gunst hans målningssätt vunnit var så stora, att även Mijtens måste böja sig. Så småningom blir hans bilder något anspråksfullare och djärvare, åtbörder och minspel kraftigare, bisakerna rikare, tonen i det hela mer högstämd, utan att personligheten försummas eller återgivningen av hudfärg överger den varma, åt gult dragande hållningen. Många bilder från denna hans andra period, som ungefär omfattar åren 1685- 1700, finns på Skoklosters slott, där Nils Bielke och hans grevinna, Eva Horn (i landskap), hör till mästarens bästa målningar, och på Vibyholm, i Uppsala (professor Schwedes porträtt i Uppsala museum och Olof Rudbeck d.ä.:s förträffliga bild, 1696, i medicinska fakultetens sessionsrum), i Hammers samling och på inte så få andra ställen. Konstnärens vana att högst sällan signera har gjort, att bilderna från dessa år ofta har blandats ihop med Ehrenstrahls och gått under den senares namn. Säkra skiljetecken är emellertid draperierna, som hos Mijtens saknar stil och ofta verkar tämligen slappt tecknade, och även det livligare åtbördsspelet. Man vet, att Mijtens, trots sin medtävlares anseende, var mycket eftersökt som porträttmålare och samlade förmögenhet på sin konst, så att han kunde bl.a. förvärva ett ej obetydligt konstgalleri. Han var även alltifrån 1692 och ganska länge kyrkoråd i den lilla holländska församlingen i Stockholm. 1697 och 1701 företog han resor till hembygden, den förra gången åtföljd av sin unge lärjunge Lucas von Breda. Utom denne ej obetydande konstnär utbildade Mijtens även sin son , som under det i Tyskland antagna namnet van Meytens berömde målaren (se denne), samt G. de Mar??es och möjligen flera. Man kan säga att omkring år 1700 vidtog Mijtens tredje maner. Karnationen får en dragning åt rött, som slutligen blir nästan stötande (t. ex. i Fabritius och prins Alexander av Georgiens porträtt på Gripsholms slott), teckningen vårdslösas mer, och de granna röda eller djupblå draperierna är stillösare och hårdare målade än förr. Dock lever ännu inte litet av den forna kraften i karaktärsteckningen, och anordningen bibehåller i mycket den förra prydligheten. Även denna hans nedgång finnes ej sällan företrädd i svenska samlingar. Märkligt är ett självporträtt (nu på Fånö i Uppland), emedan det enligt sägnen skall vara målat på hans höga ålderdom och under sinnessvaghet (om denna vet man för övrigt inget). Utom måleriet idkade han även gravyr samt utförde ett porträtt af Karl XI i svart maner och möjligen ett par andra blad i samma art (Gustaf Adolf de la Gardie, Georg Stiernhielm). Mijtens skall, enligt gammal uppgift, ha avlidit i Stockholm 1736; enligt en urkund levde han ännu i juli 1730. Hans målningssamling såldes av hans arvingar till preussiske överstemarskalken greve Gotter och kom inte långt därefter till storhertigen af W??rttemberg. Carl Gustaf Tessin, som tycks ha hyst mycken ringaktning för Mijtens omtalar dock, att denna samling på sin tid ansågs som den enda framstående i riket (utom grefve Johan Gabriel Stenbocks). Att Carl Gustaf Tessin vid samma tillfälle kallar Mijtens "en gammal färgskämmare" och även annars talar illa om hans konst, tycks visa att Mijtens vid mitten af 1700-talet var fullkomligt bortglömd, åtminstone sådan han varit under sin bästa tid. Sedan finns han ej heller mycket omtalad. Först genom konstföreningens utställning 1841 och Nils Arfwidssons anmälan av honom i Frey återupptäcktes han; och man fann då, att Sverige i honom ägt en konstnär av sådan betydelse, att han kan mäta sig även med våra största mästare. Hans inflytande på den svenska konstens fortbildning blev dock ej särskilt stort. David Klöcker Ehrenstrahl och David von Krafft ställer honom i det avseendet fullkomligt i skuggan.
Emilio Magistretti
(Milan, 1851 - 1936) was an Italian painter. Magistretti studied at the Brera Academy of Fine Arts from 1871 to 1875 under the guidance of Francesco Hayez and then accompanied him on his Italian journey of 1879. He worked initially in a range of different areas, from genre scenes to religious subjects and perspective painting, and successfully tried his hand at painting portraits, animals and landscapes at the turn of the century. He began to establish his reputation as an artist in 1880, when he was awarded a prize by the Ministry of Education, and became well known as a painter of moderately naturalistic portraits particularly appreciated by the middle-class establishment. An autobiography richly illustrated with reproductions of his most celebrated works was published in 1926.
wyndham lewis
British painter and writer. He attended Rugby School and then studied painting at the Slade School of Art, London (1898-1901), where he earned a reputation both as a draughtsman and as a poet. His early artistic and intellectual mentors were Augustus John and Thomas Sturge Moore. From 1902 to 1908 Lewis travelled widely in Europe and studied in many of the major museums. He was one of the first British artists to be aware of, and interested in, Cubism and Expressionism, though little of his work before 1909 survives as evidence of his early development. In late 1908 Lewis settled in London and as well as painting began to publish satirical short stories that take a mechanistic view of human social behaviour, evident in the deliberately clumsy and grotesque figures in his art of the period 1909 to 1912. By 1910 he was including Cubist elements in his watercolour drawings (his preferred medium), and by 1912 he had developed his own linear vocabulary of forms, indebted to Cubist, Futurist and Expressionist forms, which gives an often ironic visual dimension to the themes of his fiction. Another important influence on his art was that of Japanese woodblock prints, as seen in the watercolour drawing later called The Vorticist (1912; Southampton, C.A.G.). By 1913 he was popularly seen as the leading British avant-garde artist.






Alfred Sisley
All the Alfred Sisley's Oil Paintings




Supported by oil paintings and picture frames 



Copyright Reserved